Tuesday, August 10, 2010

Varför kom jag till Sverige?

Hej!  Jag är född och uppvuxen i USA.  Jag kom från Chicago där jag jobbade på PricewaterhouseCoopers i sex år.  I nio månader har jag bott här i Stockholm.  Det är en stad som är mindre än Chicago men jag tycker om Stockholm.  Det var svårt att säga hej då till familjen och vänner i USA, men det var svårare att komma hit utan vänner här.

Varför kom jag till Sverige?  Många tror att livet i USA är perfekt, och jag vet att jag hade tur som föddes där.  Jag förstår.  Jag är Amerikansk och kan inte glömma mitt bra liv där.  Det finns många bra saker att se och göra i hela landet.  Jag har sett och gjort många av dem, och jag ser fram emot att berätta vad jag har upplevt.  Jag vill dela med mig till er alla vad jag kan ge.

Varje dag är en ny dag och jag vill ta del av era liv också.  Livet börjar på samma sätt och slutar på samma sätt för allihopa.  Mellan början och slutet har vi mycket i mitten.  Varför inte skapa varje dag som vi vill?  Livet är en resa som vi måste göra tillsammans.  Det är viktigt för mig att känna till livet utanför USA.  Jag vill förstå hur det känns att vara en gäst i USA.  Jag vill förstå hur det känns att bli Svensk.  Jag kan lära mig om Sverige och delta i samhället.  Om jag ska veta vilka ni är måste jag lära mig svenska och lära mig hur ni tänker.  Javisst, jag vill gå i era skor.

Identiteten är en stark sak.  Allting som jag har gjort och upplevt skapar vem jag är idag.  Varje dag gör jag val som påverkar vem jag ska bli imorgon.  Det är sant att världen förändras runt mig men jag kan förändra mycket också.  T. ex., är det enkelt att säga jag tog möjligheten att bo utanför USA för att ofta kunna ta semester i Europa, men vet du at jag har familjerötter i Sverige?  Mina farfars far och farfars mor flyttade från Blekinge till Minnesota.  De sökte sig till ett bättre liv i USA.  Nu vill jag ha en del av det som de efterlämnade.  Jag lär mig vad livet skulle ha varit för mig om saker var annorlunda.  Så kanske kan jag säga en dag att jag är det som jag aldrig förväntade mig att bli.

No comments: